Helgen har rullat på i hundranittio. 
Hunnit rida, jobbat i päronens hus, haft stalltjänst och underbart sällskap i stallet. Och en massa påskmiddagar. 

Idag hoppade jag en bana med Greta tillsammans med Hanna och Matilda, med mami som hjälp. Greta var lite stökig med skallen mot hinder, ville mest avgå och skaka sig loss. Kändes fin när jag red fram men hon ville gärna hänga på bettet med huvet mellan frambenen.. Men helt ärligt så är de problem som uppstod idag väldigt simpla och jag är väldigt glad att hon inte är dum längre. Det reder jag endå ut. 
Fick till en riktigt bra runda sista gången. 
Jag blir lite osäker själv när jag inte får till det, har blivit väldigt eftertänksam och lite feg efter olyckan. Jag rider fortfarande med skenan runt handled/finger och det sitter i huvet på mig. Jag har fått ändra min ridning och anpassa mig efter fingrarna. Rider med pekfingret nu och då är de lätt att tappa tyglarna och då blir jag nog lite hård i vänsterhanden. Värt att tänka på. 
Men hade det varit enkelt att rida hade alla varit stjärnor. 

"Jag vet ingenting om tur, men ju mer jag tränar desstomer tur har jag" 

Pw träning på torsdags, känns riktigt bra. 

Kommentera

Publiceras ej